Kämpa!

I går fick vi besök av goda vänner som vi inte träffat på nästan två år! Det blev mycket prat och många skratt! När jag på kvällen blev tillfrågad om hur jag egentligen mådde, svarade jag med ett brett och ärligt leende: -"Jag har jätteont, men jag bryr mig inte!" Och det gjorde jag inte heller, jag lät helt enkelt bli att känna efter, det går faktiskt när man har roligare saker att tänka på.

I morse när jag gick upp kände jag mig som vanligt ganska vissen och hade en inte allt för snäll huvudvärk. Jag tänkte peta i mig en tablett och gå och lägga mig igen. Men eftersom våra vänner sovit över och jag gärna ville umgås en stund innan de gav sig iväg, struntade jag helt enkelt i skallen och åt frukost med dem istället. Vad jag försöker säga är, att det går, bara man ger sig sjutton på det. Det är otroligt lätt att falla ner i jag-tycker-synd-om-mig-själv-träsket men det är ofantligt mycket svårare att ta sig ur. Så ramla inte i! Kämpa, hur jobbigt det än är och hur ont det än gör! Det är värt det!

Puss på er och Glad Påsk

Cia